En helg vid Lassalyckan Ulricehamn för fricamping
Ibland börjar ett äventyr inte riktigt där man tänkt sig. Vår helg i Ulricehamn startade faktiskt… tillbaka hos firman där vi köpte plåtisen.
Premiär för fricamping vid Lassalyckan i Ulricehamn
Det var några småsaker som behövde fixas. Den stora persiennen ville inte riktigt stänga som den skulle, den gled ner i överkant och släppte in morgonsolen rakt i ansiktet – lite väl effektiv väckarklocka kan man säga. Och så var det en uppdatering av programvaran i kontrollpanelen, den som håller koll på allt där bakom kulisserna: färskvatten, batterikapacitet, gråvattentank och hela den biten. Små detaljer, men viktiga för lugnet i själen.
Det tog några timmar, men sen rullade vi vidare mot Ulricehamn och Lassalyckan. Dags för längdskidor och fricamping.
När vi kom stod bara två husbilar där, men under helgen blev vi nog sex stycken som parkerade och levde det där enkla livet. I Ulricehamn finns tre olika ställplatser där man får stå gratis i 24 timmar – så fint ordnat. Och att vakna där… tystnaden, luften, känslan av frihet.
Det ska också bli spännande att följa hur länge vi faktiskt kan fricampa – hur snabbt batterinivån sjunker och hur mycket våra solceller orkar ladda upp igen. Lite nyfiken är man ju.
Små detaljer som gör livet i plåtis ännu bättre
Den nya bäddmadrassen från Jysk fick sitt test – och klarade det galant. Vi sov som barn båda två. När jag tittade på termometern på morgonen visade den -9 grader, men inne var det varmt och skönt. Jag gjorde kaffe och yoghurt, Anders kaffe och en macka. Små morgonrutiner som känns så hemma, fast vi är mitt ute.
Efter frukosten tog Anders hand om skidorna, vallade och fixade. Det var länge sen vi åkte längd, men alltså… så skönt. Solen strålade, luften var krispig och spåren riktigt fina. En sån där dag när kroppen bara jobbar lugnt och själen får vila.
Längdskidor, vinterluft och bastuvärme
Precis bredvid ställplatsen fanns omklädningsrum med dusch, toa och bastu. Och bastun… magisk. Att sitta där en stund efter kylan, känna värmen komma tillbaka, innan jag gick hem till plåtisen igen. Livskvalitet i sin enklaste form.
Vi tog en kaffe ute i solen också. Insåg dock att campingstolarna låg kvar hemma… så det fick bli stötfångaren bak och en pläd. Funkade fint ändå. Lite vårkänsla, trots kylan. Nästa gång följer stolarna med, det lovar jag ☀️
När vi kom hem fick vi tips om Billingehus i Skövde för mer längdskidor. Vem vet… kanske blir det nästa stopp.
Mer vardag, äventyr och reflektion hittar du hos mig på Instagram @pelantz ✨
