<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Ny riktning – Kost | Hälsa | Äventyr</title>
	<atom:link href="https://www.pernillalantz.se/tag/ny-riktning/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://www.pernillalantz.se</link>
	<description>Pernilla Lantz - Kost &#124; Hälsa &#124; Äventyr</description>
	<lastBuildDate>Sun, 15 Mar 2026 11:58:33 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	

<image>
	<url>https://www.pernillalantz.se/wp-content/uploads/2023/01/cropped-Profilbild-Pernilla-Lantz-32x32.png</url>
	<title>Ny riktning – Kost | Hälsa | Äventyr</title>
	<link>https://www.pernillalantz.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
	<item>
		<title>Året då jag tappade fotfästet… och hittade tillbaka till mig själv</title>
		<link>https://www.pernillalantz.se/aret-da-jag-tappade-fotfastet-och-hittade-tillbaka-till-mig-sjalv/</link>
					<comments>https://www.pernillalantz.se/aret-da-jag-tappade-fotfastet-och-hittade-tillbaka-till-mig-sjalv/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Pernilla Lantz]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 19 Mar 2026 11:00:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inlägg]]></category>
		<category><![CDATA[Klimakteriet]]></category>
		<category><![CDATA[Återhämtning]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Ny riktning]]></category>
		<category><![CDATA[Träningsglädje]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.pernillalantz.se/?p=23221</guid>

					<description><![CDATA[<p>bland händer det saker i livet som gör att man plötsligt tappar fotfästet lite. Så var 2025 för mig. Det var året då klimakteriet verkligen gjorde entré. Energin svajade, kroppen kändes annorlunda och ibland var det nästan som om någon drog undan mattan under fötterna på mig. Lite som att vara utbränd… fast ändå inte. Det har varit en lång resa, och ärligt talat en ganska tuff sådan. Men också en resa som gett mig många viktiga insikter. Jag har tvingats stanna upp och lyssna in mig själv på riktigt. Vad ger mig energi? Vad tar energi? Och kanske den viktigaste lärdomen: Att våga plocka bort det som dränerar energi. Under året har jag också behövt hitta tillbaka till glädjen i träningen. Inte jaga prestation eller pressa kroppen, utan hitta tillbaka till rörelsen igen. Känslan av att vara i kroppen. Ute i naturen. På cykeln. Eller i ett lugnt pass där allt bara får vara. Sakta men säkert har bitarna börjat falla på plats. Och nu… nu känner jag att jag är på väg tillbaka. Inte tillbaka till hur det var innan – utan till något nytt. Lite klokare.Lite snällare mot mig själv. I mina senaste inlägg har jag skrivit mer om just det här:– att ta bort det som tar energi– att hitta tillbaka till motivationen– och hur min riktning framåt börjar bli allt tydligare.</p>
<p>The post <a href="https://www.pernillalantz.se/aret-da-jag-tappade-fotfastet-och-hittade-tillbaka-till-mig-sjalv/">Året då jag tappade fotfästet… och hittade tillbaka till mig själv</a> first appeared on <a href="https://www.pernillalantz.se">Kost | Hälsa | Äventyr</a>.</p>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://www.pernillalantz.se/aret-da-jag-tappade-fotfastet-och-hittade-tillbaka-till-mig-sjalv/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
